Underbart att vårsolen börjat visa sig även om vårvärmen inte riktigt infunnit sig.
För närvarande försöker jag ta itu ordentligt med våra digitala pedagogiska verktyg. Det börjar bli hög tid, både med tanke på kommande studiedag, trädgårdsarbete och nationella prov.
Bixtforskningsuppgiften är igång i en klass men elevgrupperna arbetar var och en i sin egen takt och därför har inte riktigt alla redovisat än. Redovisningarna som gjorts ledde till en hel del informella men intressanta och givande diskussioner som kan dessutom kan användas som förberedelse inför nationella provet.
Att tolka uppgiften "Flippa ditt klassrum" har lite oväntat gett mig större problem. Principen att eleverna ska vara föreredda inför varje ny lektion så att de kan dra största möjliga fördel av lektionstillfället har jag försökt jobba efter i många år men jag har aldrig kallat det "flipp". Det är kanske naturligare i mina ämnen, svenska och engelska, än i en del andra eftersom mycket av läsning av texter alltid har måst ske utanför lektionstid. Lika viktigt anser jag det vara att eleverna alltid har något synligt resultat av sitt eget arbete att ta med sig efter lektionen t ex anteckningar och utförda uppgifter. Detta för att ha något att starta med nästa lektion så att de ser att lektionerna bygger på varandra och inte är isolerade öar.
Kurs Digitala verktyg….
Uppgift 5 Flippa ditt klassrum
- Spalta upp ämnet/momentet med mål och utvärdering
- Svenska 1, Språksociologi, Personnamn, Efternamn
- Syfte enl ämnesplan”Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.”
- Utvärdering: Ska eleverna urvärdera flippen, arbetsmetoden ”flippar klassrum” eller ska jag jag utvärdera elevernas arbete eller …?
Uppgift 5 "Flippa ditt klassrum"
Manus till flipp- Hur utförligt ska detta vara? Som ett filmmanus? Jag bestämmer mig för att i punktform lista vad jag ska ta upp i min powerpoint.Är det OK?
- Termen ”Språksociologi”. Betydelsen av ordet sociologi och andra ord och uttryck där ordet social ingår som en del, ex att vara social, osocia,l asocila socialdemokrati mm
- Personnamn: för- och efternamn
- Orsak till att vi har namn
- Uppkomst av olika typer av efternamn: adliga, latinska, borgerliga/naturnamn, soldatnamn, son-namn (patronymikon)
- Ev efternamn i andra länder
- Uppgifter för eleverna att jobba med hemma och ha med sig till lektionen
