onsdag 23 april 2014
Добро пожаловать весна
I morgon är det sista träffen i datakursen och då ska vi presentera ett digitalt verktyg. Jag har valt timetoast.com, ett program för att skapa tidslinjer. Det verkar mycket användbart men tyvärr kan man inte använda negativa årtal. En del av uppgiften består i att göra "skärmdumpar" som ska läggas in i det delade dokumentet. Denna hantering är just en sådan sak jag behöver lära mig och som visat sig vara betydligt mer komplicerad än vad jag föreställt mig. Tack Gustaf K för hjälpen! Varför anade du att det inte skulle gå att klistra in direkt i det delade dokumentet och hur resonerade du för att lösa problemet? Det är just detta jag skulle behöva få handledning i, d v s handledning i att tänka "datalogiskt". (Kanske det vara kan komma via erfarenhet, egen erfarenhet?)
onsdag 16 april 2014
Forts Uppgift 7
Källkritik
1.
Jag har valt följande 3 ämnen för ämnet Källkritik:
* sockerberoende
* Waldorf-pedagogik
* Intelligent design
1. http://forenadeliv.minimedia.se/vard-halsa/sockerberoende-ar-mycket-av-en-myt
2. http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=297&tem=2
3. http://www.antroposofi.nu/antroposofi/waldorfpedagogik/
Ovan nämnda sida länkar bl a till rubrik Forskning varifrån följande citat är hämtat
"Antroposofins karakteristikum är den forskande hållningen. Inga dogmer och förutfattade meningar skall skymma det ännu oupptäckta.
Men lika viktigt är att inte stanna vid de gränser vetenskapen sägs ha. Gränssprängandet tillhör objektiviten.
Galilei upptäckte att allt inte snurrade runt solen. Han såg det, trots att det var emot alla vedertagna normer.
Mycket av vår tids fördomar – då anförda av kyrkan, nu saluförda av vetenskapen och dess industri – hindrar utforskandet av vår värld.
Både det mätbara och det kvalitativa är vetenskap för antroposofin – det viktiga är den förutsättningslösa metoden."
Här beskriver antroposoferna sig som mer vetenskapliga än vetenskapen och sätter likhetstecken mellan kyrkliga dogmer och vetenskap. Att se detta kräver hög läskompetens och kritiskt tänkande varför det finns en viss risk att läsaren tar det som sanning. "Sanningar" som är så sanna att de inte kan eller behöver bevisas av modern vetenskap ska naturligtvis alltid på det bestämdaste avfärdas men det krävs som sagt mycket av läsaren.
Sidor styrda av de egna förespråkaran, ex länkar 3 och 6, är det naturligt att vara skeptisk till. Lika tydligt blir det inte när det gäller 1 och 2.
Både 3 och 6 ger ett mycket seriöst intryck och innehåller information under en mängd olika flikar och kan antagligen locka och fresta läsaren. Wikipedias artiklar är alla uppbyggda på samma sätt och kan kanske uppfattas som lite tråkigare men just det ger samtidigt en känsla av pålitlighet, ungefär som lagboken.
4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Waldorfpedagogik
5. http://en.wikipedia.org/wiki/Intelligent_design
6. http://www.intelligentdesignnetwork.org/
2.
Mel Gibsons film Braveheart från 1995 är ett välkänt exempel på en film fylld av historieförvrängning och subjektivitet. Frågor att diskutera i klassrumme kan vara: Vilken bild får publiken av de olika karaktärerna, både genom de ord som används och hur de skildras i bild? Viket syfte/motiv kan ligga bakom?
Google-sökning
Se blogginlägg från 1 april "Дагарие все"
Källkritik
1.
Jag har valt följande 3 ämnen för ämnet Källkritik:
* sockerberoende
* Waldorf-pedagogik
* Intelligent design
1. http://forenadeliv.minimedia.se/vard-halsa/sockerberoende-ar-mycket-av-en-myt
2. http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=297&tem=2
3. http://www.antroposofi.nu/antroposofi/waldorfpedagogik/
Ovan nämnda sida länkar bl a till rubrik Forskning varifrån följande citat är hämtat
"Antroposofins karakteristikum är den forskande hållningen. Inga dogmer och förutfattade meningar skall skymma det ännu oupptäckta.
Men lika viktigt är att inte stanna vid de gränser vetenskapen sägs ha. Gränssprängandet tillhör objektiviten.
Galilei upptäckte att allt inte snurrade runt solen. Han såg det, trots att det var emot alla vedertagna normer.
Mycket av vår tids fördomar – då anförda av kyrkan, nu saluförda av vetenskapen och dess industri – hindrar utforskandet av vår värld.
Både det mätbara och det kvalitativa är vetenskap för antroposofin – det viktiga är den förutsättningslösa metoden."
Här beskriver antroposoferna sig som mer vetenskapliga än vetenskapen och sätter likhetstecken mellan kyrkliga dogmer och vetenskap. Att se detta kräver hög läskompetens och kritiskt tänkande varför det finns en viss risk att läsaren tar det som sanning. "Sanningar" som är så sanna att de inte kan eller behöver bevisas av modern vetenskap ska naturligtvis alltid på det bestämdaste avfärdas men det krävs som sagt mycket av läsaren.
Sidor styrda av de egna förespråkaran, ex länkar 3 och 6, är det naturligt att vara skeptisk till. Lika tydligt blir det inte när det gäller 1 och 2.
Både 3 och 6 ger ett mycket seriöst intryck och innehåller information under en mängd olika flikar och kan antagligen locka och fresta läsaren. Wikipedias artiklar är alla uppbyggda på samma sätt och kan kanske uppfattas som lite tråkigare men just det ger samtidigt en känsla av pålitlighet, ungefär som lagboken.
4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Waldorfpedagogik
5. http://en.wikipedia.org/wiki/Intelligent_design
6. http://www.intelligentdesignnetwork.org/
2.
Mel Gibsons film Braveheart från 1995 är ett välkänt exempel på en film fylld av historieförvrängning och subjektivitet. Frågor att diskutera i klassrumme kan vara: Vilken bild får publiken av de olika karaktärerna, både genom de ord som används och hur de skildras i bild? Viket syfte/motiv kan ligga bakom?
Google-sökning
Se blogginlägg från 1 april "Дагарие все"
великая средя
Äntligen påsklov så att det finns tid för den här kursen.
Idag har jag och ett par kurskamrater fått handfast hjälp på HLK vilket verkligen bra - och nödvändigt och nu har jag satt ihop en enkel men dock PREZI-presentation om frekventa teman hos Carl Michael Bellman. Nu återstår: att "tagga", "bädda" och "posta" en länk i diskussionsforumet och allt detta är just sådant jag tycker är allra svårast.
söndag 6 april 2014
Привет друзья (6 april 2014)
Jag har avsatt söndagen, idag alltså, till att arbeta med vår kurs men upptäcker nästan omgående att jag inte på långt när har de förkunskaper jag behöver för att ens sätta igång med uppgift 8. Först behöver jag handledning! Efter torsdagens lektion inser jag än mer bristerna i mina grundläggande kunskaper.
Förkunskaperna i gruppen är imponerande men jag mina är det inte! Jag ska be att få göra en liten jämförelse: I höstas började jag läsa ryska och mina för kunskaper var ungefär på samma nivå som mina förkunskaper i att använda "digitala verktyg" i undervisningssammanhang. Jag känner mig lika valhänt i vår datakurs som om det i min ryskgrupp satt rena nybörjare (som jag) och elever som själva redan i flera år undervisat i ryska.
Jag behöver verkligen den här kursen! och min ambition är definitivt att inte bara bli godkänd utan kanske än mer att skaffa mig en viss förståelse av, insikt i och vana vid att använda sådana här "digitala verktyg".
Därför har jag begärt handledning.
Jag har avsatt söndagen, idag alltså, till att arbeta med vår kurs men upptäcker nästan omgående att jag inte på långt när har de förkunskaper jag behöver för att ens sätta igång med uppgift 8. Först behöver jag handledning! Efter torsdagens lektion inser jag än mer bristerna i mina grundläggande kunskaper.
Förkunskaperna i gruppen är imponerande men jag mina är det inte! Jag ska be att få göra en liten jämförelse: I höstas började jag läsa ryska och mina för kunskaper var ungefär på samma nivå som mina förkunskaper i att använda "digitala verktyg" i undervisningssammanhang. Jag känner mig lika valhänt i vår datakurs som om det i min ryskgrupp satt rena nybörjare (som jag) och elever som själva redan i flera år undervisat i ryska.
Jag behöver verkligen den här kursen! och min ambition är definitivt att inte bara bli godkänd utan kanske än mer att skaffa mig en viss förståelse av, insikt i och vana vid att använda sådana här "digitala verktyg".
Därför har jag begärt handledning.
tisdag 1 april 2014
Дарагие все
Naturligtvis kan man googla även på ryska (за/гуглить) men uppgiften just nu gäller det ogooglebara och den glosan finns inte i mitt i övrigt utmärkta lexikon (traditionell tegelstensvolym tillverkad av papper 2012) så nu ska jag undersöka om det går att googla sig fram till ett svar. Jag nästan hoppas att det inte går (i alla fall för mig) för i så fall är ju en del av uppgiften löst.
Ура Hurra! Varken en vanlig Google-sökning eller Translategoogle klarade detta
.
Hur många sorters ogräs finns det i genomsnitt i en normal villaträdgård i Värnamo resp Stockholm?
Vad hette min mormors mormor?
Naturligtvis kan man googla även på ryska (за/гуглить) men uppgiften just nu gäller det ogooglebara och den glosan finns inte i mitt i övrigt utmärkta lexikon (traditionell tegelstensvolym tillverkad av papper 2012) så nu ska jag undersöka om det går att googla sig fram till ett svar. Jag nästan hoppas att det inte går (i alla fall för mig) för i så fall är ju en del av uppgiften löst.
Ура Hurra! Varken en vanlig Google-sökning eller Translategoogle klarade detta
.
Hur många sorters ogräs finns det i genomsnitt i en normal villaträdgård i Värnamo resp Stockholm?
Vad hette min mormors mormor?
Не первоапрельская шутка
- inget aprilskämt alltså, utan nu är det allvar
forts: Uppgift 4: Blixtforskning
Det är inte alltid lätt att veta vad som är ett aprilskämt eller ej inte minst i år när man den 1: april , på nätet förstås, läser att en PISA-undersökning visar att svenska elever inte är duktiga på problemlösning heller. Vad är Sveriges skolelever duktiga på egentligen? Blixtforskning och kanske källkritik?
Ämnet källkritik sa sig många elever vara väl medvetna om men i den här uppgiften, precis som i många andra, blev utmaningen för mig som lärare att få eleverna att verkligen gå till olika källor och jämföra innehållet. Eleverna fick Skolverkets material om källkritik inskannat så att de kunde läsa det via Fronter för det verkar tyvärr vara bortplockat från Skolverkets hemsida. Jag kan i alla fall inte hitta det längre. Jag vill minnas att ni gjorde samma observation vid nätlektionen den XX, 2014.
Redovisningarna är avklarade med varierande resultat. Att föra diskussioner och kommunicera med gruppdeltagarna i skrift visade sig vara "jobbigt" för en del elever som tyckte det var enklare att träffas "på riktigt" och då var det en utmaning för mig som lärare att försöka motivera dem. Precis som vid muntliga diskussioner var en del elever väldigt tysta och överlät till kamrater att stå för de flesta inläggen. Om det var desamma som är tysta eller försiktiga i direkta muntliga diskussioner kan jag inte helt avgöra men i ett par fall var det nog så. Att få fram fakta om ämnet, i det här fallet dialekter, gick förhållandevis lätt men svårare var att diskutera källkritik och olika källors trovärdighet. Detta utvecklades dock på ett givande sätt under de informella redovisningarna.
Sammanfattning:
Ämnet för mina elever var Dialekter och vari skillnaden mellan olika dialekter består. Eleverna utgick till stor del ifrån egna upplevelser av dialektala skillnader bland släktingar för att sen vidga arbetet genom att ta reda på mer om just de dialekterna. Geografiskt täckte klassen en stor del av södra Sverige och dessutom kom minst en grupp in på uppkomsten av de svenska dialekterna och nutida förändringar.
För mig som lärare har det varit mycket lärorikt inte minst för att jag gjort en hel del misstag, men det är ju av misstagen man lär sig! (Det har nog funnits tillfällen då elever undrat vad jag sysslade med.) Jag kommer definitivt att använda metoden igen även om jag kommer att undvika termen "blixtforskning". Som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg ledde arbetet på ett naturligt sätt in på skrivandet av vetenskapliga texter eller som Skolverket kallar det i nationella provet för Svenska 3, PM. Läsande och skrivande av "texter av vetenskaplig karaktär" är ett nytt och betonat moment i den nya gymnasiekursen Svenska 3 som är obligatorisk på de studieförberedande programmen.
Som svar på min fråga i inledningen till detta blogginlägg tycker jag absolut att mina elever är duktiga på att söka och hitta relevant information på nätet - alltså att "blixtforska"- men att de visar mindre förståelse för vikten av att utnyttja och jämföra olika källor. Det uppfattas ibland mest som onödigt extraarbete trots att det egentligen är det viktigaste.
- inget aprilskämt alltså, utan nu är det allvar
forts: Uppgift 4: Blixtforskning
Det är inte alltid lätt att veta vad som är ett aprilskämt eller ej inte minst i år när man den 1: april , på nätet förstås, läser att en PISA-undersökning visar att svenska elever inte är duktiga på problemlösning heller. Vad är Sveriges skolelever duktiga på egentligen? Blixtforskning och kanske källkritik?
Ämnet källkritik sa sig många elever vara väl medvetna om men i den här uppgiften, precis som i många andra, blev utmaningen för mig som lärare att få eleverna att verkligen gå till olika källor och jämföra innehållet. Eleverna fick Skolverkets material om källkritik inskannat så att de kunde läsa det via Fronter för det verkar tyvärr vara bortplockat från Skolverkets hemsida. Jag kan i alla fall inte hitta det längre. Jag vill minnas att ni gjorde samma observation vid nätlektionen den XX, 2014.
Redovisningarna är avklarade med varierande resultat. Att föra diskussioner och kommunicera med gruppdeltagarna i skrift visade sig vara "jobbigt" för en del elever som tyckte det var enklare att träffas "på riktigt" och då var det en utmaning för mig som lärare att försöka motivera dem. Precis som vid muntliga diskussioner var en del elever väldigt tysta och överlät till kamrater att stå för de flesta inläggen. Om det var desamma som är tysta eller försiktiga i direkta muntliga diskussioner kan jag inte helt avgöra men i ett par fall var det nog så. Att få fram fakta om ämnet, i det här fallet dialekter, gick förhållandevis lätt men svårare var att diskutera källkritik och olika källors trovärdighet. Detta utvecklades dock på ett givande sätt under de informella redovisningarna.
Sammanfattning:
Ämnet för mina elever var Dialekter och vari skillnaden mellan olika dialekter består. Eleverna utgick till stor del ifrån egna upplevelser av dialektala skillnader bland släktingar för att sen vidga arbetet genom att ta reda på mer om just de dialekterna. Geografiskt täckte klassen en stor del av södra Sverige och dessutom kom minst en grupp in på uppkomsten av de svenska dialekterna och nutida förändringar.
För mig som lärare har det varit mycket lärorikt inte minst för att jag gjort en hel del misstag, men det är ju av misstagen man lär sig! (Det har nog funnits tillfällen då elever undrat vad jag sysslade med.) Jag kommer definitivt att använda metoden igen även om jag kommer att undvika termen "blixtforskning". Som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg ledde arbetet på ett naturligt sätt in på skrivandet av vetenskapliga texter eller som Skolverket kallar det i nationella provet för Svenska 3, PM. Läsande och skrivande av "texter av vetenskaplig karaktär" är ett nytt och betonat moment i den nya gymnasiekursen Svenska 3 som är obligatorisk på de studieförberedande programmen.
Som svar på min fråga i inledningen till detta blogginlägg tycker jag absolut att mina elever är duktiga på att söka och hitta relevant information på nätet - alltså att "blixtforska"- men att de visar mindre förståelse för vikten av att utnyttja och jämföra olika källor. Det uppfattas ibland mest som onödigt extraarbete trots att det egentligen är det viktigaste.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)