Не первоапрельская шутка


-  inget aprilskämt alltså, utan nu är det allvar




forts:  Uppgift 4: Blixtforskning


Det är inte alltid lätt att veta vad som är ett aprilskämt eller ej inte minst i år när man den 1: april , på nätet förstås, läser att en PISA-undersökning visar att svenska elever inte är duktiga på problemlösning heller. Vad är Sveriges skolelever duktiga på egentligen? Blixtforskning och kanske källkritik?


Ämnet källkritik sa sig många elever vara väl medvetna om men i den här uppgiften, precis som i många andra, blev utmaningen för mig som lärare att få eleverna att verkligen gå till olika källor och jämföra innehållet. Eleverna fick Skolverkets material om källkritik inskannat så att de kunde läsa det via Fronter för det verkar tyvärr vara bortplockat från Skolverkets hemsida. Jag kan i alla fall inte hitta det längre. Jag vill minnas att ni gjorde samma observation vid nätlektionen den XX, 2014.


Redovisningarna är avklarade med varierande resultat. Att föra diskussioner och kommunicera med gruppdeltagarna i skrift visade sig vara "jobbigt" för en del elever som tyckte det var enklare att träffas "på riktigt" och då var det en utmaning för mig som lärare att försöka motivera dem. Precis som vid muntliga diskussioner var en del elever väldigt tysta och överlät till kamrater att stå för de flesta inläggen. Om det var desamma som är tysta eller försiktiga i  direkta muntliga diskussioner kan jag inte helt avgöra men i ett par fall var det nog så.  Att få fram fakta om ämnet, i det här fallet dialekter, gick förhållandevis lätt men svårare var att diskutera källkritik och olika källors trovärdighet. Detta utvecklades dock på ett givande sätt under de informella redovisningarna.


Sammanfattning:
Ämnet för mina elever var Dialekter och vari skillnaden mellan olika dialekter består. Eleverna utgick till stor del ifrån egna upplevelser av dialektala skillnader bland släktingar för att sen vidga arbetet genom att ta  reda på mer om just de dialekterna. Geografiskt täckte klassen  en stor del av södra Sverige och dessutom kom minst en grupp in på uppkomsten av de svenska dialekterna och nutida förändringar.


För mig som lärare har det varit mycket lärorikt inte minst för att jag gjort en hel del misstag, men det är ju av misstagen man lär sig! (Det har nog funnits tillfällen då elever undrat vad jag sysslade med.) Jag kommer definitivt att använda metoden igen även om jag kommer att undvika termen "blixtforskning". Som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg  ledde arbetet på ett naturligt sätt in på skrivandet av vetenskapliga texter eller som Skolverket kallar det i nationella provet för Svenska 3, PM.  Läsande och skrivande av "texter av vetenskaplig karaktär" är ett nytt och betonat moment i den nya gymnasiekursen Svenska 3 som är obligatorisk på de studieförberedande programmen.


Som svar på min fråga i inledningen till detta blogginlägg tycker jag absolut att mina elever är duktiga på  att söka och hitta relevant information på nätet - alltså att "blixtforska"- men att de visar mindre förståelse för vikten av att utnyttja och jämföra olika källor. Det uppfattas ibland mest som onödigt extraarbete trots att det egentligen är det viktigaste.